Till arbetsmarknadens förfogande

Hade detta varit skrivet av Mel Brooks hade det fått namnet -Det våras för arbetsgivaren.
Har nu varit arbetslös en tid och ägnat mycket tid till att läsa platsannonser på alla möjliga sidor på nätet.
Det som slår mig är kraven som ställs! Tog batteriet slut i miniräknarn? Eller beror det på de saknade kulorna i kulramen vilka för övrigt gjorde att sekreterarn slog på arslet när hon rundade skrivbordet?
Hur som helst så uppenbaras det ett räknefel. Man ska vara högskoleutbildad, ha minst fem års arbetslivserfarenhet, fullgjord värnplikt, helst inga barn, självgående och med yrkesbevis samt vara i åldern 20-25 år...?
Hade jag vid sju års ålder vetat att just detta jobb skulle finnas för mig idag hade jag ju självklart förberett mig inför det. Nu hade jag ju sån otur att kristallkulan som jag fick på min 7 årsdag och som skulle hjälpa mig att se in i framtiden var batteridriven. Min mor, som var en förstående mor, lät mig inte leka med elektrisitet därför så saknade jag batterier, ända gången jag tyckte mig se nåt om min framtid i kulan var när den stod i solljuset i fönstret och då var min framtid ljus.
 Åter till arbetsgivaren, är det inte risk att det skapar problem om man anställer folk som är överkvalificerade? Accepterar man att gå ner i lön bara för att få ett jobb som inte på långa vägar motsvarar ens utbildning.
Jag tycker mig höra arbetsintervjun angående medhjälpare på lagret:
-Ja som du vet så är ju ingångslönen här på Svenssons Lager 16500:- i månaden men jag ser ju här att du till punkt och pricka passar in på vår sökta profil, civilingenjör med 5 års erfarenhet från byggandet av Öresundsbron och kunskaper inom marknadsföring efter två år på IHM och så är du innehavare av körkort klass A B CE. Hummm mycket bra och jag ser att du ska fylla 25 till hösten då ska vi nog kunna pressa upp lönen lite, vad sägs om 16800:- inkl eventuell övertid?
 Här sitter jag alltså till arbetsmarknadens förfogande. Det är ett tag sen man passerade 25 och utbildningsmässigt så gjorde man ju ett felval. Kristallkulan var lika pålitlig som en solig och varm svensk sommar, ibland så undrar jag om min barndom har med det här att göra. Jag hade för trång mössa, för att inte frysa om öronen och en asfalterad sandlåda bara för att jag inte skulle få sand i ögonen, men min mor var en förstående mor.
Åter till platsbanken och senast inkomna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback